micahan

...fast innan jag börjar fundera så måste jag ju informera att det har kommit en ny Frank Zappa CD i dagarna. Tänk va, mannen har vandrat bland de kaliforniska fjordarna sedan 1993 och det kommer fortfarande plattor och filmer. Det kommer en hel del skräp men denna var riktigt kul. Eftersom han själv spelade in varenda konsert eller repetition så finns det material att ösa ur.

Så till min fundering: Tänk dig att du sitter på ett möte i ett sammanträdesrum, och dom runt bordet som pratar bara känns ointressanta och du börjar känna att det drar i gäspmuskeln. Du har sedan ett bra tag stängt av hörseln, och det som låter är ett babbel. Det är nu du kan liva upp dig genom att slå på fantasin. Tänk dig att alla runt bordet har skägg, kvinnor som män. Koncentrera dig på den som pratar. Nu ser du tydligt framför dig att Ulla på faktureringen tydligt mumlar ur skägget. Jag garanterar att om du är nog koncentrerad på uppgiften så kommer du att börja le, kanske skratta. Det har hänt mig flera gånger. Det är en av mina hemliga deviser "Man ska ha kul på jobbet".

Det här med att stå inför folk och prata kan vara nervöst såklart. Oftast är jag nervösare innan än just när jag står där. Jag försöker hålla koll på dom som lyssnar om dom är med eller om dom fantiserar mig i ett BinLaden-skägg. Det händer inte så ofta, men ibland så har jag sett någon somna till. Då skyndar jag att föreslå några minuters bensträckare. På Gatukontoret hade vi en nu nybliven pensionär som ständigt somnade på mötena. Det tog en par minuter så började ögonen fladdra på honom. Han var faktiskt riktigt kul att studera.

Nu ska jag sluta mina funderingar om möten med en gammal favorit från Kvarteret Skatan.