micahan

Jag har ju förstått Frantz potential när det gäller att lära sig nya saker. Vad tror du om att han skulle lära sig följande stunttrick?

www.roligaklipp.se/hund-goer-ett-qashqai-bilstunt,4519.html

Jaha, nu har han rest iväg på det som skall göra pojkar av män eller vad det heter. Det ska bli kul att höra vad som har hänt på 30 år sedan jag själv satte mig på tåget för att resa långt från mor och far för första gången. Gossen har haft bilder för ögonen med språngmarsch på fyra mil om man inte bäddat sängen nog omsorgsfullt. Jag vet att det kommer att gå bra och bli ett kul år i flottans tjänst.

Hans äventyr kan man som du säkert redan vet läsa om på http://mpss.blogg.se

Tredje och sista dagen på Fäviken med Frantz, hustrun och svåger Peter. 32 grader i skuggan och fullständigt outhärdligt. Jag förberedde Frantz ordentligt med en lång dusch. I vanliga fall protesterar han, men idag tyckte han det bara var skönt. Klockan elva hade vi vårt pass med Jeppe och Frantz visade allt han hade lärt sig. Inte ett misstag på hela tiden. Han utförde alla aktiva och passiva kommandon. På dom här tre dagarna har vi lärt oss massor. Nu är det bara att vi måste fortsätta att jobba med dom här bitarna hemma. Priser gick till mjäkiga tanten och surjämten. Det var dom som hade kommit längst jämfört med utgångsläget. Tanten hade blivit tuffare och gubben hade blivit gladare. Detta hade gett dom mer lättarbetade hundar. Jag pratade efteråt med Jeppe som sa att Frantz är en oerhört lättarbetad. Han är så lyhörd och vill så gärna jobba, så det ska inte bli något problem att komma vidare.

Eftermiddagspasset klockan fyra avstod vi från. Det var bara lite repetition, och ingen av oss orkade vänta i fyra timmar.

Ägarinnan har ju inte varit så flitig i sina kommentarer om hur det har gått för Frantz på kursen. Men du ska veta att hon har varit intresserad. Hon har krävt detaljredovisning per telefon varje dag sedan i torsdags. Hon är visserligen ägare till denna lilla underbara kille, men efter Fäviken så vill jag nog hävda att jag vill vara moralisk hälftenägare. Därför känns det ju lite trist för mig om det blir som ägarinnan planerar, att Frantz hänger med till Norge efter yranveckan. Men å andra sidan så vet jag ju att han skulle trivas jättebra på Høvringen så det får jag leva med.

Andra dagen på Fäviken, idiotvarmt var det 30,5 grader i skuggan, men Frantz, Tage Magnus och Irene tog oss an utmaningen. Vi kom dit strax efter halv tio och gick omkring en stund och kollade in grejer till försäljning. jag tränade lite med Frantz att gå rätt och han klarade sig galant. Halv elva fick han en rejäl dusch och vatten att dricka. Så var det dags.

Vi tränade på att möta andra hundar utan att visa intresse för den andra hunden. Det fixade Frantz galant. Sen fick vi lämna hunden och gå ut en par tre meter på gräsmattan. Hunden skulle ligga kvar och det gjorde vår Champion. När jag från tre meters håll skröt på honom så böjde jag mig lite framåt. F tolkade mig fel och trodde att han skulle komma till mig. NEJ!! sa jag och han kastade sig på marken. Bra!! sa jag och så fick vi beröm av Jeppe. sen var det viktigt att man inte skröt när man kom tillbaka till hunden eftersom hunden faktiskt inte gör nåt bra när husse kommer tillbaka. Små självklarheter. Vi hade en övning med hunden liggande med utsträckt koppel framför sig och husse några meter bort. När husse lyfte kopplet högt i luften skulle hunden ligga kvar. Inga problem för Frantz.

Vi hade ett andra pass klockan halv fyra och det kändes som hundra grader i ringen. Vi repeterade flera av övningarna från förmiddagen men hade även några nya. Bland annat en övning där vi skulle lämna hunden och gå ut till mitten och krama om motsvarande hundförare på andra sidan. Jag hade lite fel fokus och koncentrerade mig mer på att krama en matte än att hålla koll på Frantz. Jeppe uppmärksammade det och var inte sen att kommentera att "den här bocken tappade bort hunden när den här stiliga honan klev fram". Han förstod det mycket väl för "det var ju en riktig godbit". Så höll han på till publikens stora jubel. Så jag fick ta om och då var det inte bara Frantz som skötte sig till belåtenhet.

Jeppe är rapp i tungan och jag var inte den enda som kom i skottgluggen. Han höll på med en man som han röt åt att han måste för helvete visa att han blir glad när hunden gör rätt. Han jagade honom och manade på spontan glädje! En kvinna som var för mjuk i sin framtoning jobbade han mycket med. Hon lät som hon berämde sin hund även när hon försökte tillrättavisa den.

Nu är det en dag kvar och i morgon ska vi fortsätta med flera nya övningar. Jag är mör i såväl kropp som i huvud. Vi gjorde en träningsrunda och Frantz gick fot från Mariavägen. Vad han kan när han vill.

Kom på en sak. Idag när jag och Gabriel efter en het lång dag var på väg till husbilen upptäckte jag att mitt entrekort, utställarkortet hade glidit ur sitt fodral. Det betydde att jag inte skulle ta mig in i morgon på området. På kortet hade jag skrivit mitt namn och företaget "Frantz & Co". Om nån hittade det skulle företaget vara svårt att spåra.

Vi traskade tillbaka den väg vi kommit, och kom så småningom tillbaka till agilitybanan. Jag kom på att jag och Frantz hade kört lite på skoj där. På slalombanan hittade jag kortet. SÅ SKÖNT det kändes. Så då tog vi ett pass till. Frantz hoppade med lätthet högt över hindren. Sprang på en höjdbana som om han aldrig gjort annat. Gungan vågade jag inte testa, eftersom han kanske skulle bli rädd när den tippade över. Men annars tror jag att agility är något för lydnadschampionen Frantz Jaeger Johansson.

Vi är hemma i staden på en mellanlandning. Vi är nog för gamla för att riktigt uppskatta det där med campinglivet. Igårkväll i husbien kändes det som att vi satt i ett hörn på ett dansställe. Eftersom det var Fäviken så var det låtar som "Roy&Roger-Rock, Just idag är jag glad (Kenta), We will rock you, Byns enda blondin, Snabbköpskassörskan m fl odödliga klassiker. Det blev tyst nån gång efter ett.

Både vi och Frantz tyckte att det var skönt att komma hem. Strax efter kom Magnus och Irene hem från Göteborgssemestern och dom var riktigt nöjda med sin resa. Dom hänger nog med till Fäviken i morgonbitti liksom svärfar, som för övrigt har bytt frisyr till en typisk "Mel Gibson". Han kommer att behöva keps i mogon på Fäviken.


Godnatt vänner!

Första dagens utbildning till en lydnads-Champion är klar. Vi är på god väg. Frantz började med att strula lite. Men efter att Jeppe handlett oss lite så var F perfekt. Efter passet gick vi bland folk och hundar och F följde minsta vink. Imponerad av oss!! Framför allt Frantz så klart.

Vi har landat i Fäviken på ett tredagars äventyr. Frantz ska gå kurs för Jeppe Stridh, en dominant i hundvärlden. Så nu bor vi i husbil på den stökigare avdelningen på campingen. Ikväll var det en första träff mellan oss kursdeltagare och Jeppe. Frantz klarade sig inte så bra vid detta första möte. Han och en hund till blev utvisad. En medhjälpare kom och tog honom åt sidan eftersom han inte slutade skälla. Så jag fick stå kvar själv och skämmas. Men jag tror att det är en kanonbra kurs. Återkommer i morgon

Jag ser att besöksstatistiken på bloggen pekar nedåt. Så för att hålla intresset för mina intressanta synpunkter och betraktelser så måste jag ju skriva lite igen.



Härom dagen såg jag reklam för en sajt, www.viifemman.se
Spännande värre alltså. Här skulle man alltså utmana antingen en femteklassare eller en kändis. "Piis ov käjk" tänkte jag och kastade mig in på hemsidan. Här skulle jag alltså möta en kändis.
-Hmm, vilken ska jag utmana?
Dom flesta namnen sa mig ju igenting. Det var då inte mina kändisar. Till slut valde jag en som heter Gonza som min utmanare.

Frågorna var lite FÖR lätta kanske för en man med min enorma allmänbildning. Det enda som jag blev lite osäker på var om en varan var en orm eller en ödla. Men jag bestämde mig för det senare.
-19 eller 20 rätt av de 20 frågorna. Nu klår jag nog den där Gonza. Han såg inte alltför begåvad ut...

Klickade på "Visa mina svar". Facit berättade att Gonza hade prickat in 20 av 20. Själv hade jag prickat in 0 av 20. Alltså måste jag ha haft fel både på varanen och att Mona Sahlin är Socialdemokraternas partiledare.

I helgen så åt jag för första gången Pollykaka. Kladdkaka med en påse Polly. Kanske i sötaste laget för min smak, men jag tycker att det är kul när det kommer nya recept. Det är den nya unga generationen innovatörer som kan tänka nytt i baket eller matlagningen. Jag hade en sån där "kul" idé för några år sedan när jag blandade i smulor av chips i pannkakssmeten. Jag sa ingenting till fru och barn, men hade mina förväntningar. Men dom kom på skam. Det var ingen som märkte någon skillnad alls. Chipsen hade blivit mjuka och det var troligen för lite iblandat i smeten. Jag får fundera vidare i nya banor. Blodpudding med kaviar. Stekt strömming med banan. Olivröra med Tapenade ;-D Möjligheterna är obegränsade...

Musiken som du (kanske fortfarande) lyssnar på är en gammal favorit.

Vill bara fira första dagen på min semester genom att spela en låt helt i min smak, kanske i din. Om du surfar vidare till andra sidor och vill fortsätta höra låten, så klicka på Nytt fönster under Arkiv och vandra vidare därifrån.

Särskilt en petroliumprodukttant som har gett mig möjligheten att lägga ut musik på min blogg. Nu har ni alla chansen att höra god musik medan ni läser mina tänkvärda och insiktsfulla inlägg om livet som Gubbe (Om nu Magnus träffade en "gubbe" i 30-årsåldern härom dagen måste jag med råge uppfylla gubbkvoten!

Här kommer en cover med självaste Mäster. Nästa gång ska jag nog hitta nåt inte fullt så lättuggat.

...fast innan jag börjar fundera så måste jag ju informera att det har kommit en ny Frank Zappa CD i dagarna. Tänk va, mannen har vandrat bland de kaliforniska fjordarna sedan 1993 och det kommer fortfarande plattor och filmer. Det kommer en hel del skräp men denna var riktigt kul. Eftersom han själv spelade in varenda konsert eller repetition så finns det material att ösa ur.

Så till min fundering: Tänk dig att du sitter på ett möte i ett sammanträdesrum, och dom runt bordet som pratar bara känns ointressanta och du börjar känna att det drar i gäspmuskeln. Du har sedan ett bra tag stängt av hörseln, och det som låter är ett babbel. Det är nu du kan liva upp dig genom att slå på fantasin. Tänk dig att alla runt bordet har skägg, kvinnor som män. Koncentrera dig på den som pratar. Nu ser du tydligt framför dig att Ulla på faktureringen tydligt mumlar ur skägget. Jag garanterar att om du är nog koncentrerad på uppgiften så kommer du att börja le, kanske skratta. Det har hänt mig flera gånger. Det är en av mina hemliga deviser "Man ska ha kul på jobbet".

Det här med att stå inför folk och prata kan vara nervöst såklart. Oftast är jag nervösare innan än just när jag står där. Jag försöker hålla koll på dom som lyssnar om dom är med eller om dom fantiserar mig i ett BinLaden-skägg. Det händer inte så ofta, men ibland så har jag sett någon somna till. Då skyndar jag att föreslå några minuters bensträckare. På Gatukontoret hade vi en nu nybliven pensionär som ständigt somnade på mötena. Det tog en par minuter så började ögonen fladdra på honom. Han var faktiskt riktigt kul att studera.

Nu ska jag sluta mina funderingar om möten med en gammal favorit från Kvarteret Skatan.

Nu är jag färdig med det inte alldeles lilla projektet att ta hand om IT-frågorna när Storsjöbadet skulle igång igen efter ett drygt halvårs ombyggnation. Ett helt nytt datasystem, liknande Holiday Club, som skulle sköta allt. En par veckor före nyöppnandet fick jag frågan om jag kunde tänka mig ta dom frågorna. Jovisst, sa jag, för jag förstod inte vad det innebar. Jag har praktiskt taget bott på badet sedan midsommar. Vi lyckades sparka igång systemet i sista sekunden, och det fungerar väl sådär. Lite finlir återstår, men jag tror att det blir kanon när vi blivit av med barnsjukdomarna.

Det innebär iallafall att jag har tid att blogga igen.

Ibland på kvällarna brukar jag och Gabriel ha en tävling. Vi kallar den "Världsmästerskapet i att låta bli att klia sig på snoppen". Gabriel är den ständige mästaren i denna svåra idrott, och vinner således alltid. Det kommer från en serie på mitten av 1980-talet som hette "Förspelet". En av Måns Herngren och Hannes Holms första TV-produktioner. För en stund sen hittade jag den på (fantastiska) Youtube. Så kära bloggläsare, här kommer den, probably for the first time in thirty years!!!