micahan

Jag har varit på mässa för ekonomer i Malmö. Låter tråååkigt men är inte så hemskt. Om man är ekonom vill säga. Annars är det nog döden direkt. Seminarier som "Intern kontroll i praktiken" eller "Sale and lease back - Är det en möjlighet" var väl sådär intressanta. Jag somnade åtminstone inte. Men när en av de fem ledamöterna i Riksbankens styrelse skulle berätta om referensräntans nationella och internationella utveckling så blev det närmast en parodi. En 60+ gubbe kom in på scenen, satte sig och började att läsa innantill. Entonigt och stakigt: "Jag heter ...... och sitter som ledamot i..... De naso.. eh nationella räntenivåerna har sedan 2006... " Då och då så kom ett nytt diagram på storskärmen upp, och han läste: "...och det ser ni i detta diagram". Så fruktansvärt sövande så jag försvann in i dimmorna redan efter en par minuter. En kollega som satt längre bort i raden hade sinnesnärvaro nog att ta en bild av mig och min jobbarkompis där vi satt med huvudena vilande mot bröstet.

Kvällen var däremot skoj. Vi var ett gäng på runt 10 stycken som var ute på malmöfestivalen och hade kul. Efter god mat och vin på en uteservering så hamnade vi på en bar där en av utställarna på mässan, Kaupthing Bank, bjöd oss på förfriskningar. Och vad vi förfriskade oss! Bara nöjet att få gå fram till baren och beställa med orden Kaupibank och vips stod en ny skummande öl framför en.

På hemresan så stod jag i kö för att checka in. Före mig var det en människa som satte sitt finger på en läsare för att "legitimera sig". När det var min tur så lämnade jag fram boardingkortet och frågade:
-Ska inte jag visa fingret?
-Nej det vore väl inte så lämpligt, log kvinnan bakom disken.

Och nu till något lite grövre. Det finns mycket kul på Youtube, kolla in den här sköningen från Oviken:
(Jag vet inte om jag törs visa den. Men jag får väl säga PÅ EGEN RISK)

Jisses vad fort det gick... Dom fyra efterlängtade veckorna som nu snart är slut har gått ofattbart snabbt. Jag och MKH satt igår eftermiddag och analyserade vart alla dagarna har försvunnit. Det var faktiskt riktigt bra, för då kunde vi konstatera att vi har hunnit med en del. Fäviken, Yran, Gotland m m. Men det är också en del vi inte har hunnit med.

Vår resa till Rudsjö, Backe, Havsnäs och Strömsund blir nog inget av. Fjällturen kanske vi tar en helg i september. Verandamålning och anläggande av ny uteplats samt målning av bron om det blir regnfritt. Klippning av sista fjärdedelen av häcken om det blir regnfritt.

Om vi haft en tidig semester hade vi kunnat argementera att "det fixar vi nån helg senare i sommar". Nu känns det som att sommaren är slut och vi bara har en lång jobbhöst framför oss.

Gotland hade haft 25-30 grader och sol under hela juli så det kändes lite surt (i dubbel bemärkelse) att vi fick regn och blåst och moln hela vekan. Någon liten solglimt emellanåt, men det var allt. Fast det var kul att träffa släktingarna. De flesta hade jag inte träffat på många år. Alla tyckte att det var en trevlig släktträff, och en inbjudan till Abisko i augusti nästa år har redan aviserats.

Så är då årets Yra över, och det var som vanligt trevligt. Lite mindre stress än vanligt, efersom själva festen i år var hos Peter och Kerstin. Det vanliga gamla gänget och en stor mängd god mat och dryck. På såna här tillställningar vill man ju hinna prata med alla, men det blir av naturliga orsaker inte möjligt. Tänk om man en gång var 20 minut hörde en ringklocka och någon vrålade BYYYTE!! och så skulle man byta sittplats och prata med någon man hittills inte hunnit prata med. Då skulle man kanske hinna varvet runt. Fast å andra sidan så skulle man måsta bryta mitt i något som var spännande eller intressant vilket vore frustrerande. påminner mig om en scen i "Torsk på Tallin". Har du inte sett den så rekommenderar jag den nu. Ruskig fast kul fast rus...

Tidigt på söndag morgon åkte frun, Gabbe och jag söderut mot Gotland. Släktträff till veckan och lite semester. Vi hade bjudit in oss på lunch hos en familj vars barn jag lekte med mycket när jag var i fem-sexårsåldern. Det är så märkligt att jag minns så mycket av den tiden trots att det bara var under en så kort tid i min barndom. Jätteroligt att träffa dom, och jag fick några roliga historier från den tiden där jag var inblandad. Dessutom fick vi se lite super-8 film från den tiden där jag var med.

Efter lunch åkte vi i regnet vidare mot Stockholm och Gröna Lund. Lagom till vi kom till Stockholm slutade det att regna och vi kunde göra tivolit i riktigt skönt väder. Gabriel tyckte att det var himmelriket på Jorden. Det är så stor skillnad mot Skoogs tivoli där ljudnivån är övonbedövande och ALL PERSONAL är SKITSURA. På Grönan känner man sig välkommen och alla är trevliga. Klockan nio på kvällen när vår parkeringstid tog slut så öppnade sig himlen igen. Bra timing. Vi åkte till Nynäshamn i världens åskväder.

Nu så ska vi ha några fina dagar på ön och förhoppningsvis bada om vädret blir bättre. Just nu är det regnigt.

Karin ringde och hade "revolutionerande nyheter". Jag ska låta henne berätta själv, så jag hoppas att hon uppdaterar sin blogg så att du kan få hennes egna ord.

Ja, inte är man nere på Yran. Eventuellt blir det så att man förärar tillställningen sin närvaro i morgon kväll när Chris Christofferson uppträder och självaste presidenten håller sitt årliga tal till nationen. Det är några år sedan jag "yrade" men om inspirationen finns där så ses vi på torget.

Idag hittade jag ett bra tema för ett blogginlägg. Tänkte att jag måste komma ihåg detta, för det kämndes viktigt att förmedla er trogna läsare. Glömde så klart bort vad det handlade om så jag fick sitta och gå igenom dagen stund för stund för att återfinna tråden. Och jag fann den!

Alla har vi ju lyssnat på texter och tydligt hört en textsnutt som vi har uppfattat på ett visst sätt. Ett exempel på detta för min egen del är Robert Brobergs text om "uppblåsbara Barbara". Där finns en strof där han sjunger ha "hon kan vara hostig i all hast. Jag var som fundersam på varför hon skulle behöva hosta hos Robban. Flickvännen (senare hustrun) hade roligt åt min missuppfattning, och förklarade att det skulle vara "hon kan vara hos dig i all hast.

Idag fick jag en ny motsvarande upplevelse. Vi var i Badhusparken på allsången med diverse jämtlandskändisar. Kingen skulle leda allsången med skifslåten Michelangelo. Anar du?

Jag har inget texthäfte framför mig så jag bara lyssnar. Så kommer han till refrängen och första varvet hör jag som vanligt
"Michelangelo, kan du svara på
Hur du gjorde dom, alla tavlor som blev historia sen
Michelangelo, men så svara då
Kan du komma hit, och ta nästa flight och måla av min vän"

Jag har ALLTID retat mig så mycket på nödrimmet nästa flight eftersom det för att fungera har uttalats nästa fliit.

När refrängen kommer för andra gången så hör jag för första gången den rätta texten, mycket beroende på att Kingen artikulerar så bra så HÖR JAG att texten är "Kan du komma hit, och ta med staffliet och måla av min vän"

Jag stod där och skrattade högt när jag insåg att jag i alla år har hört fel.

Har du nån sån där "felhörning" så får du gärna kommentera, och delge mig denna.

Sen var jag på skivmässan idag också. Hittade "Love Explosions bästa". (Den borde heta "Love Explosions enda") Där kan man prata om underground. En riktig raritet! Jag har LPn inspelad på kassett på elevhemmet 1976. Progg när den är som mest...

Nu försökte jag att kopiera över nån av de fina texterna, men får bara felmeddelande på deras hemsida. Trist med tanke på vilka litterära och musikaliska mästerverk de hann skriva. Men lyssna gärna på Stellan Fällan. Följ länken och klicka på låten så finns en mp3-version.

http://www.loveexplosion.com/abs_basta_latar.html

Jag har ju förstått Frantz potential när det gäller att lära sig nya saker. Vad tror du om att han skulle lära sig följande stunttrick?

www.roligaklipp.se/hund-goer-ett-qashqai-bilstunt,4519.html

Jaha, nu har han rest iväg på det som skall göra pojkar av män eller vad det heter. Det ska bli kul att höra vad som har hänt på 30 år sedan jag själv satte mig på tåget för att resa långt från mor och far för första gången. Gossen har haft bilder för ögonen med språngmarsch på fyra mil om man inte bäddat sängen nog omsorgsfullt. Jag vet att det kommer att gå bra och bli ett kul år i flottans tjänst.

Hans äventyr kan man som du säkert redan vet läsa om på http://mpss.blogg.se

Tredje och sista dagen på Fäviken med Frantz, hustrun och svåger Peter. 32 grader i skuggan och fullständigt outhärdligt. Jag förberedde Frantz ordentligt med en lång dusch. I vanliga fall protesterar han, men idag tyckte han det bara var skönt. Klockan elva hade vi vårt pass med Jeppe och Frantz visade allt han hade lärt sig. Inte ett misstag på hela tiden. Han utförde alla aktiva och passiva kommandon. På dom här tre dagarna har vi lärt oss massor. Nu är det bara att vi måste fortsätta att jobba med dom här bitarna hemma. Priser gick till mjäkiga tanten och surjämten. Det var dom som hade kommit längst jämfört med utgångsläget. Tanten hade blivit tuffare och gubben hade blivit gladare. Detta hade gett dom mer lättarbetade hundar. Jag pratade efteråt med Jeppe som sa att Frantz är en oerhört lättarbetad. Han är så lyhörd och vill så gärna jobba, så det ska inte bli något problem att komma vidare.

Eftermiddagspasset klockan fyra avstod vi från. Det var bara lite repetition, och ingen av oss orkade vänta i fyra timmar.

Ägarinnan har ju inte varit så flitig i sina kommentarer om hur det har gått för Frantz på kursen. Men du ska veta att hon har varit intresserad. Hon har krävt detaljredovisning per telefon varje dag sedan i torsdags. Hon är visserligen ägare till denna lilla underbara kille, men efter Fäviken så vill jag nog hävda att jag vill vara moralisk hälftenägare. Därför känns det ju lite trist för mig om det blir som ägarinnan planerar, att Frantz hänger med till Norge efter yranveckan. Men å andra sidan så vet jag ju att han skulle trivas jättebra på Høvringen så det får jag leva med.

Andra dagen på Fäviken, idiotvarmt var det 30,5 grader i skuggan, men Frantz, Tage Magnus och Irene tog oss an utmaningen. Vi kom dit strax efter halv tio och gick omkring en stund och kollade in grejer till försäljning. jag tränade lite med Frantz att gå rätt och han klarade sig galant. Halv elva fick han en rejäl dusch och vatten att dricka. Så var det dags.

Vi tränade på att möta andra hundar utan att visa intresse för den andra hunden. Det fixade Frantz galant. Sen fick vi lämna hunden och gå ut en par tre meter på gräsmattan. Hunden skulle ligga kvar och det gjorde vår Champion. När jag från tre meters håll skröt på honom så böjde jag mig lite framåt. F tolkade mig fel och trodde att han skulle komma till mig. NEJ!! sa jag och han kastade sig på marken. Bra!! sa jag och så fick vi beröm av Jeppe. sen var det viktigt att man inte skröt när man kom tillbaka till hunden eftersom hunden faktiskt inte gör nåt bra när husse kommer tillbaka. Små självklarheter. Vi hade en övning med hunden liggande med utsträckt koppel framför sig och husse några meter bort. När husse lyfte kopplet högt i luften skulle hunden ligga kvar. Inga problem för Frantz.

Vi hade ett andra pass klockan halv fyra och det kändes som hundra grader i ringen. Vi repeterade flera av övningarna från förmiddagen men hade även några nya. Bland annat en övning där vi skulle lämna hunden och gå ut till mitten och krama om motsvarande hundförare på andra sidan. Jag hade lite fel fokus och koncentrerade mig mer på att krama en matte än att hålla koll på Frantz. Jeppe uppmärksammade det och var inte sen att kommentera att "den här bocken tappade bort hunden när den här stiliga honan klev fram". Han förstod det mycket väl för "det var ju en riktig godbit". Så höll han på till publikens stora jubel. Så jag fick ta om och då var det inte bara Frantz som skötte sig till belåtenhet.

Jeppe är rapp i tungan och jag var inte den enda som kom i skottgluggen. Han höll på med en man som han röt åt att han måste för helvete visa att han blir glad när hunden gör rätt. Han jagade honom och manade på spontan glädje! En kvinna som var för mjuk i sin framtoning jobbade han mycket med. Hon lät som hon berämde sin hund även när hon försökte tillrättavisa den.

Nu är det en dag kvar och i morgon ska vi fortsätta med flera nya övningar. Jag är mör i såväl kropp som i huvud. Vi gjorde en träningsrunda och Frantz gick fot från Mariavägen. Vad han kan när han vill.

Kom på en sak. Idag när jag och Gabriel efter en het lång dag var på väg till husbilen upptäckte jag att mitt entrekort, utställarkortet hade glidit ur sitt fodral. Det betydde att jag inte skulle ta mig in i morgon på området. På kortet hade jag skrivit mitt namn och företaget "Frantz & Co". Om nån hittade det skulle företaget vara svårt att spåra.

Vi traskade tillbaka den väg vi kommit, och kom så småningom tillbaka till agilitybanan. Jag kom på att jag och Frantz hade kört lite på skoj där. På slalombanan hittade jag kortet. SÅ SKÖNT det kändes. Så då tog vi ett pass till. Frantz hoppade med lätthet högt över hindren. Sprang på en höjdbana som om han aldrig gjort annat. Gungan vågade jag inte testa, eftersom han kanske skulle bli rädd när den tippade över. Men annars tror jag att agility är något för lydnadschampionen Frantz Jaeger Johansson.

Vi är hemma i staden på en mellanlandning. Vi är nog för gamla för att riktigt uppskatta det där med campinglivet. Igårkväll i husbien kändes det som att vi satt i ett hörn på ett dansställe. Eftersom det var Fäviken så var det låtar som "Roy&Roger-Rock, Just idag är jag glad (Kenta), We will rock you, Byns enda blondin, Snabbköpskassörskan m fl odödliga klassiker. Det blev tyst nån gång efter ett.

Både vi och Frantz tyckte att det var skönt att komma hem. Strax efter kom Magnus och Irene hem från Göteborgssemestern och dom var riktigt nöjda med sin resa. Dom hänger nog med till Fäviken i morgonbitti liksom svärfar, som för övrigt har bytt frisyr till en typisk "Mel Gibson". Han kommer att behöva keps i mogon på Fäviken.


Godnatt vänner!

Första dagens utbildning till en lydnads-Champion är klar. Vi är på god väg. Frantz började med att strula lite. Men efter att Jeppe handlett oss lite så var F perfekt. Efter passet gick vi bland folk och hundar och F följde minsta vink. Imponerad av oss!! Framför allt Frantz så klart.

Vi har landat i Fäviken på ett tredagars äventyr. Frantz ska gå kurs för Jeppe Stridh, en dominant i hundvärlden. Så nu bor vi i husbil på den stökigare avdelningen på campingen. Ikväll var det en första träff mellan oss kursdeltagare och Jeppe. Frantz klarade sig inte så bra vid detta första möte. Han och en hund till blev utvisad. En medhjälpare kom och tog honom åt sidan eftersom han inte slutade skälla. Så jag fick stå kvar själv och skämmas. Men jag tror att det är en kanonbra kurs. Återkommer i morgon

Jag ser att besöksstatistiken på bloggen pekar nedåt. Så för att hålla intresset för mina intressanta synpunkter och betraktelser så måste jag ju skriva lite igen.



Härom dagen såg jag reklam för en sajt, www.viifemman.se
Spännande värre alltså. Här skulle man alltså utmana antingen en femteklassare eller en kändis. "Piis ov käjk" tänkte jag och kastade mig in på hemsidan. Här skulle jag alltså möta en kändis.
-Hmm, vilken ska jag utmana?
Dom flesta namnen sa mig ju igenting. Det var då inte mina kändisar. Till slut valde jag en som heter Gonza som min utmanare.

Frågorna var lite FÖR lätta kanske för en man med min enorma allmänbildning. Det enda som jag blev lite osäker på var om en varan var en orm eller en ödla. Men jag bestämde mig för det senare.
-19 eller 20 rätt av de 20 frågorna. Nu klår jag nog den där Gonza. Han såg inte alltför begåvad ut...

Klickade på "Visa mina svar". Facit berättade att Gonza hade prickat in 20 av 20. Själv hade jag prickat in 0 av 20. Alltså måste jag ha haft fel både på varanen och att Mona Sahlin är Socialdemokraternas partiledare.

I helgen så åt jag för första gången Pollykaka. Kladdkaka med en påse Polly. Kanske i sötaste laget för min smak, men jag tycker att det är kul när det kommer nya recept. Det är den nya unga generationen innovatörer som kan tänka nytt i baket eller matlagningen. Jag hade en sån där "kul" idé för några år sedan när jag blandade i smulor av chips i pannkakssmeten. Jag sa ingenting till fru och barn, men hade mina förväntningar. Men dom kom på skam. Det var ingen som märkte någon skillnad alls. Chipsen hade blivit mjuka och det var troligen för lite iblandat i smeten. Jag får fundera vidare i nya banor. Blodpudding med kaviar. Stekt strömming med banan. Olivröra med Tapenade ;-D Möjligheterna är obegränsade...

Musiken som du (kanske fortfarande) lyssnar på är en gammal favorit.

Vill bara fira första dagen på min semester genom att spela en låt helt i min smak, kanske i din. Om du surfar vidare till andra sidor och vill fortsätta höra låten, så klicka på Nytt fönster under Arkiv och vandra vidare därifrån.

Särskilt en petroliumprodukttant som har gett mig möjligheten att lägga ut musik på min blogg. Nu har ni alla chansen att höra god musik medan ni läser mina tänkvärda och insiktsfulla inlägg om livet som Gubbe (Om nu Magnus träffade en "gubbe" i 30-årsåldern härom dagen måste jag med råge uppfylla gubbkvoten!

Här kommer en cover med självaste Mäster. Nästa gång ska jag nog hitta nåt inte fullt så lättuggat.